Sömnadsutmaning nr 100: bolero med blombroderier

Efter att ha sytt i drygt två år har jag nu kommit fram till mitt hundrade sömnadsprojekt! Det är en bolero i ett jerseytyg av ull som jag sydde till Signe. Än så länge är den lite för stor (i axlarna framförallt), men det är meningen, eftersom den ska fortsätta passa några somrar framöver.
Jag hade inget mönster till den utan bara en färdig bolero (i en större storlek) som jag utgick från när jag ritade mönstret. En förenklande faktor var att ärmarna var rynkade (=mindre petigt hur väl de passar i fram- och bakstycket). Halslinningen, nederkanterna samt ärmarnas kanter overlockades, pressades och syddes sedan upp för hand med en särskild sorts bubbliga stygn som mamma hade kommit på och som jag nu provade för första gången (som ni ser blev de rätt bra, men det var svårt att göra "bubblorna" helt jämna).
Det fina i kråksången var dock blombroderierna som jag gjorde på bolerons framkant. Förutom att jag provade på bandbroderi experimenterade jag även lite med vanligt DMC-garn (till exempel försökte jag göra några liljekonvaljer). När det kommer till vandbroderiet var de lila rosorna de enklaste. För de andra blommorna och bladen slets sidenbanden sönder heeeela tiden. Mycket störigt.
Jag försökte göra de båda sidorna lika och jämna, men inte identiska (d.v.s. jag har inte ens försökt lägga kronbladen åt samma håll o.s.v.). Såhär i efterhand kan man ju tänka att det kanske inte är världens smartaste grej med kortärmade ylleplagg. Anledningen till att jag gjorde dem så var dels att kortärmade plagg inte är lika känsliga när man har växande ungar och dels att vita ärmar har en tendens att snabbt bli solkiga på långärmade plagg. Och den här boleron kommer ju inte att kunna tvättas!

//Rebecka

Kommentera här: