Meningen med livet
Har funderat mycket på det där med meningen med livet och kommit fram till att det troligtvis är vetebröd. Helst med mjölk. Allra helst nybakat. Absolut helst hembakat.
När det kommer till form och fyllning funkar det mesta. Variatio delectat, som det heter på latin (googla om du inte känner till denna högst användbara sentens).
Den här flätan fyllde vi med choklad och hallon. Och serverade med choklad och hallon. En utmärkt kombination.
Även om släta bullar med vaniljfyllning är väldigt gott så spricker de ofta (trots att man tycker sig vara jäääättenoggrann) vilket är extremt provocerande.
Så jag har kommit fram till att man helst ska ha en fastare fyllning i bullarna, som när jag tryckte i mandelmassa+vinbär+smör+kardemumma. Fast sedan frångick jag min princip och hade i dulche de leche och hallon. Vissa sprack, men de som inte gjorde det... var underbara.
Veteflätor äter man helst nybakade, för de är så krångliga att frysa in. Och det blir så tråkigt om man skär upp dem innan infrysningen, för då är de inte alls fina längre när man tar upp dem, och då förstörs hela grejen med att göra en fläta!
När jag skulle göra veganbullar fyllde jag dem med choklad och jordgubbar.
Och den här är fylld med kolasås och jordgubbar (gillar uppenbarligen kombon bär+något krämigt och sött).
En gång bakade jag ut kanelbullar som jag istället för att rulla ihop på vanligt vis gräddade i våffeljärn. Det blev också gott!
Till advent bara vi alltid dessa underbara saffransbullar som fylls med russin+mandel+smör+honung. Slår vanliga lussekatter med hästlängder!
När man gör vetelängder kan inte degen vara för lös, för då kladdar allt bara ihop.
En annan risk är att fyllningen rinner ut mellan flätningen. Men den här flätan med rabarberfyllning klarade sig!
Ibland använder jag vetedeg som pajdeg - en lite mjukare och mindre söt variant. Här fylldes den med björnbär och mandeltosca.
Bullar som dessa, med vaniljkräm, ska allra helst ätas färska eftersom krämen inte blir så god upptinad. Men nygräddade är de här bullarna to die for. De penslas med smör och doppas i socker.
De här flätade kardemummabullarna med dulce de leche-klick i mitten gick dock utmärkt att äta upptinade.
Ett allmänt tips är att inte försöka göra knutar med sådana här fancy blåbärsfyllningar (eller dylikt) en varm dag på sommaren. Det blir sjukt kladdigt.
Ett annat allmänt tips är att göra dessa kardemummabullar med vaniljkräm och rabarber- och jordgubbssylt. Jag utgick från ett recept från My Feldts bok, men förändrade det en hel del (som vanligt). Troligtvis något av det godaste jag någonsin ätit.
//Rebecka.