Ett hotfullt mönster
Vissa saker syr man snabbt och effektivt. En T-shirtfåll till exempel. Svisch, färdigt. Vissa saker syr man långsamt och jättenoggrannt. Som ett ärmsprund. Det måste liksom bli helt jämnt och fint, annars kan man lika gärna strunta i att göra det. På Ottobres hemsida hittade jag en illustrerad steg-för-stegbeskrivning. Bättre kan det inte bli. Och visst är det tydligt i mönstret, att allt måste vara helt exakt. Markera sömnsmåner med krita och sådant. För att till varje pris undvika att det blir en halvmillimeter fel.
"Sömmarna är exakt lika långa och slutar precis vid det uppklippta hörnet", står det i mönstret (mina kursiveringar). Ja, ni hör ju själva. Helt kompromisslöst. Men titta, visst fick jag en jämn och fin ärmsprundsinsida? Det är ju värt allt. Och eftersom ingen (förutom jag) någonsin kommer se den kände jag ett behov av att fota av den så att fler än jag kan se hur jämn den är.
Och så ärmsprundsutsidan, det synliga resultatet av allt slit.
Japp, och sedan kommer en illustrerad steg-för-stegbeskrivning för kragen och kragståndet också. Här ska det också vara rätt på millimetern. Det är visst konstiga saker man måste göra för att få en krage som ligger helt fint: "Nåla ett 2 mm djupt viddintag i överkragen..." och "Sy ihop kragens öppna kanter med hjälpstickningar så att underkragen blir 4 mm smalare än överkragen". Säg snälla mönster, vad händer om det råkar bli 4,5 mm? Det vill jag nog inte veta... "Nåla noggrant det inre kragståndets nederkant på halsöppningen". Ja, ja, jag lovar att inte slarva, du kan ta det lugnt, mönstret.
Skjortan färdig så när som på 11 knapphål och knappar. Yay! Slutsats av inlägget: illustrerade beskrivningar tenderar att vara exakta in absurdum. Lite smått hotfullt, tycker jag att det känns där när jag sitter och försöker sy i all fridfullhet.
//Rebecka