För mycket stickning

 Naturligtvis finns det inget som heter för mycket stickning. Något sådant fenomen existerar nog inte. Lägger man däremot till -ar på slutet beskriver man ett välkänd och något frustrerande (om än självvald) situation; nämligen att man har för många stickningar. Att ha mer än en stickning kan ha en poäng. Variation är trevligt och särskilt om en stickning är väldigt koncentrationskrävande är det ju skönt att ha en annan där man kan autopilotsticka. Och om en stickning är en riktigt tråkig pliktstickning kan det ju vara kul att ha en passionsstickning att muta sig själv med. Men att ha för många stickningar är faktiskt inte kul. Tydligaste tecknet på att man har det är att man stickar, stickar, stickar och stickar. Och stickar lite till. Utan att riktigt komma framåt på något. Och om det inte framgick av bilden är det alltså där jag är nu. Plus att jag har ännu mer garn som väntar på mig hemma. Och ännu fler projekt i huvudet.
 
//Elisabeth

Virkad narval

Nu är min virkade narval färdig!
Efter att ha dragit upp och gjort om stjärten pressade jag den, och nu har den som tur är den önskade formen.
I verkligheten är narvalarna lite fläckiga, eller spräckliga, eller vad man nu ska säga, men homogent blått garn fick duga för den här.
Det viktigaste är ju inte att den ser ut exakt som den "ska" göra, utan att man ser vad det ska föreställa. Och så många stjärtförsedda djur med horn finns det ju inte.
//Rebecka