Hur du blir ruinerad

Har du någonsin känt att du tycker att det är svårt att göra dig av med alla dina pengar? Misströsta inte. Mitt bästa tips är att åka till närmaste STOFF & STIL (eller ta det som är längst bort för all del, så att transportkonstaden går upp också) och förse dig med saker till din nya syhörna. Såhär såg mitt golv ut efter att jag hade tömt ut dagens fynd i tisdags kväll. Dessutom hade jag köpt 1,75 meter (ekologiskt, rosamelerat jersey)tyg också, bara för att jag kände för det. Annars var det (som ni ser) ett dolt blixtlås, 24 pärlemorknappar, 18 tryckknappar som man syr i, 20 tryckknappar som man slår i, tio stora trådrullar till min nya overlock samt tio små trådrullar till symaskinen (man fick en viss rabatt efter 10 st). Puh. Jag har ett vagt, motvilligt minne av att min mamma har sagt att man inte ska köpa sytråd på STOFF & STIL (dålig kvalitet eller något), men jag valde att avfärda det som fake news eftersom de hade så fina nyanser.
Och ja. Imorgon ska jag på Bokmässan. Får se om jag lyckas spendera ännu mer pengar där...
//Rebecka

Äntligen trenchcoatväder

I våras sydde mamma (nästan) färdigt den här trenchcoaten till mig, men jag har knappt använt den överhuvudtaget än p.g.a. vädret. Så här är en som är glad för att det har blivit kallare!
Det tog lång tid för oss att hitta ett bra marinblått tyg. Bestämde oss till slut för detta tyget (tror det kom från tyg.se) som tyvärr inte var ekologiskt och dessutom lite mörkare än jag efentligen hade velat. Men, men, man kan inte få allt här i livet.
Och jag blev ändå väldigt nöjd med kappan. Mamma fick ändå slita lite för att göra den, för den är nämligen en kombination av två olika trenchcoatmönster (alltså det bästa av två världar...).
Egentligen var den inte helt färdig förrän för några veckor sedan, då mamma äntligen sydde tamparna som sitter på ärmen. Dock hade jag ändå redan använt den några gångern innan dess (stör mig för övrigt lite på att ena kragen är lite uppböjd på bilderna, men tror inte att Judith skulle gå med på att ta om dem...).

Poncho för kyligare dagar

Jag tycker verkligen inte om att frysa och därför bestämde jag mig i vintras för att sticka en poncho. För att garanterat ha en inför nästa säsong stickade jag den här redan i våras. Lite malplacerat att sticka en poncho i Afrika kanske (jag stickade dessutom ett par vantar där också), men så kan det vara ibland. Sen låg ponchon inslängd i en låda hela sommaren, men nu börjar det nog bli dags för den att komma fram. 
Jag hade riktigt tur med garnet den här gången. Mamma hade nämligen massa garn som hon skaffat till ett projekt som hon sen bestämt sig för att inte slutföra, vilket ledde till att hon donerade garnerna till mig. Perfekt!
Så nu är jag iaf liite mer redo för vintern!
 
//Elisabeth