Små hängslebyxor

Jag vet att många stickare köper massvis med garner som de tycker är fina och som de sedan har liggande hemma tills de kommer på något projekt åt dem. Själv fungerar jag inte riktigt så. Jag hittar ett mönster osm jag vill sticka och sen bestället jag garn till det. Bättre så tycker jag, för då slipper jag ha småsåligt samvete över fina garner som bara blir liggande. Plus att har man ett mönster vet man ju också hur mycket garn man ska köpa! Men när jag bodde i Oxford för ett och ett halvt år sedan, ja då köpte jag av nån anledning massa garner på måfå. Och under mitt garnförbud förra hösten försökte jag sticka upp garnerna. Men det finns ju inte så mycket man kan sticka med bara 3 nystan. Hur många mössor som helst behöver man ju inte. Tillslut hittade jag ett mönster på babyhängslebyxor som jag bestämde mig för att sticka. 
Jag har aldrig stickat hängslebyxor förut (eller byxor över huvudtaget för den delen), så det var lite roligt förstås. Men att det var något nytt var faktiskt det enda som var kul med detta projekt. 
Det blev liksom helt enkelt inte så...bra. Stort och klumpigt, lite snett, lite fula vändningar osv...
Plus en MASSA efterarbete när själv byxorna var färdigstickade. Jag försöker ju undvika saker med massa småfix på slutet, men här var det verkligen hur mycket som helst. 
Well, well nu är de färdiga iaf. Typ ett år efter att jag började på dem. Säger väl något om hur mycket jag drog mig för att sticka hängslebanden/sticka fickorna/sy i fickorna/fästa trådarna/sy i knapparna/sy ihop gylfen på specialsätt/mäta upp och sy i resårband/sy ihop grenen. 
 
//Elisabeth
 

Stor varm tröja

Ibland har jag supermycket stickinspiration och vill sticka hur mycket saker som helst. Till mig. Ibland har jag inte det, utan stickar mest för att jag är så van vid att sticka att jag saknar stickningen om jag inte har den. Och när man känner så passar det ju perfekt att göra lite jobb på beställning åt andra!
Den här tröjan stickade jag åt mammas kompis son. Alldeles för stor för mig som synes, men passar förhoppningsvis mottagaren bra. 
Flätan var det enda som liksom hände på stickningen, så därför gick det rätt fort. Sen fick jag dra upp och göra om ärmhålet pga mönsterfel, men så kan det vara. Att det blir bra i slutändan är ju förstås det viktigaste. 
Varmt och mysigt med hög krage!
 
//Elisabeth
 

Nya vantar

Efter att de här  vantarna slutligen gett upp var det inte mycket annat att göra än att sticka nya. Här är resultatet!
Egentligen stickade jag vantarna redan i våras, men Becka motsatte sig starkt att man skulle fotografera och lägga upp vantar på sommaren (fast själv hade jag tyckt det var lite kul), så därför dyker de upp först nu. 
Färgen på vantarna ser lite missvisande ut på bilden om man jämför med verkligheten. Egentligen är kontrastfärgen lila!
Så nu är jag redo för colder days to come!
 
//Elisabeth